Klimataktivister fortsätter härja på museer. Senaste attacken skedde mot en målning på Musée d’Orsay i Paris. Vad blir nästa steg i radikaliseringen?
2022-2023 var hektiska år för klimataktivister som riktat in sig på världsberömd konst. Enbart under 2022 skedde det enligt The Guardian hela 38 incidenter på museer världen över. Stockholm fick sin släng av sleven sommaren 2023, då en Claude Monet-tavla på Nationalmuseum hamnade i fokus. Det var varken första eller sista gången som verk av Monet attackerades.
I lördags hände det igen, denna gång på Musée d'Orsay i Paris. En medlem i kollektivet Riposte Alimentaire klistrade fast en affisch på målningen Coquelicots (La promenade) från 1873. Målningen är försedd med skyddsglas och är enligt uppgift oskadd. Det betyder dock inte att sådana här tilltag inte orsakar stora ekonomiska kostnader, eller inte riskerar åsamka omätbara kulturförluster.
Bland aktivister och sociala rörelser talas det ibland om radical flank effect, som innebär att radikalerna tar största smällen när nya gränser passeras. När extremerna gradvis flyttar fram sina positioner, framstår övriga aktivister som mer rimliga i sina metoder och anspråk. En inbyggd paradox kan vara att sakfrågan överskuggas och sympatin för aktivister minskar när aktionerna trappas upp.
Incidenten på Musée d'Orsay, som har en säkerhetskontroll värdig en flygplats, visar att det är svårt att ta höjd för insmugglade föremål som inte omedelbart misstänks användas till skadegörelse (man har tidigare upptäckt och stoppat medhavd soppa). Tyvärr är det lite som talar för att klimatrörelsens rabiata falang slutar eskalera. För de som inte vet att respektera konstens rum, lär museet vara en fortsatt projektionsyta.