Hur kommer det sig att QWERTY, tangentbordslayouten som har använts på västerländska skrivmaskiner och datorer i 150 år, blev industriell standard? Vad hände med alternativen till QWERTY och vilken är egentligen snabbast och mest ergonomisk? För att söka svar blickar vi tillbaka till skrivmaskinens födelse.
QWERTY:s ursprung
Det sägs att 51 olika sorters skrivmaskiner tillkom innan amerikanen Christopher Latham Sholes skapade en kommersiellt gångbar variant, såld till distributören och tillverkaren Remington & Sons 1873 och lanserad 1874. Tangenterna på Sholes allra första manuella prototyp satt i alfabetisk ordning, något mittenradens kvarlevande bokstavssekvens FGHJKL minner om. En vanlig teori varför den tidiga layouten övergavs, är att den blev för krånglig i praktiken. Detta då varje tangent var mekaniskt kopplad till varsin hävstång, och om två närliggande tangenter slogs ned i hastig följd fastnade de lätt i varandra.
Till sist hittade man ett system där tangenterna fungerade önskvärt. Baserat på tangentbordets översta bokstavsrad döptes den populariserade designen till QWERTY. Teorin om dess tillkomst har dock utmanats. Två forskare på Kyoto University menar att det var andra faktorer än konstruktionsfel som över tid påverkade designen, t.ex. hur telegrafister transkriberade morsekod. Forskarduons arbete uppmärksammades i Smithsonian Magazine 2013:
They conclude that the mechanics of the typewriter did not influence the keyboard design. Rather, the QWERTY system emerged as a result of how the first typewriters were being used.
Dvorak Simplified Keyboard – uppstickaralternativet
1936 patenterades det som kom att bli den största utmanaren till QWERTY – Dvorak Simplified Keyboard (DSK). Designen tog över ett decennium att färdigställa och fick sitt namn från sin skapare, August Dvorak (1894-1975), professor på University of Washington i Seattle.
De största felen med QWERTY ansåg Dvorak vara besvärliga bokstavskombinationer och fingerrörelser. De vanligaste bokstäverna placerades därför på mittenraden där fingrarna naturligt vilar. Med vokalerna på vänster sida och de vanligaste konsonanterna på höger sida skapades växelvisa handrörelser, vilket medförde bättre flöde i skrivandet. De näst vanligaste bokstäverna hamnade på översta raden och de minst använda längst ned, då det är motoriskt lättare för fingrarna att röra sig uppåt än nedåt.
Innovationen som aldrig tog fart
Det kan ta tid innan tekniska innovationer vinner acceptans. Dvoraks patent inföll under den amerikanska depressionen och skrivmaskinsdistributörerna ville inte riskera att tappa mark genom att överge en redan etablerad produkt. När Dvorak försökte sälja in sitt koncept till militären fanns det redan hundratusentals QWERTY-skrivmaskiner i bruk som skulle ha kostat enorma summor att konvertera. Detta trots att den amerikanska flottan lät göra experiment i mitten av 1940-talet som visade att DSK kunde underlätta kontoristernas arbete. Sedan dess har det bland forskare och andra experter rått oenighet om vilken tangentbordslayout som är mest funktionell.
Maskrivning på skolschemat
Under persondatorernas utbredning på sent 1980-tal och tidigt 1990-tal fortlevde QWERTY som standard i Sverige. Redan på 1960-talet kunde maskinskrivning finnas på schemat för svenska skolelever, och när ämnet fasades ut på 1990-talet hade QWERTY etablerats hos nya generationer datoranvändande svenskar. Denna utveckling speglade den amerikanska, där standardiseringen av QWERTY sanktionerades av American National Standards Institute (ANSI) som ett resultat av den omfattande datoranvändningen i hem och skola. Först 1982 godkände ANSI en standardlayout för DSK.
Guinness världsrekord i maskinskrivning, med ett genomsnitt på 150 ord per minut i 50 minuter, sattes av Barbara Blackburn 1985. Hon använde DSK. Det inofficiella rekordet sattes tidigare i år, även då med DSK.
Vanans makt
Om QWERTY främst var en anpassning till människans färdigheter eller tidiga skrivmaskiners begränsningar, lär vara under fortsatt diskussion. Oavsett verkar tillfälligheter och produktionsmässiga kompromisser i det sena 1800-talets USA ha gynnat en produkt framför andra. Ordspråket ”Den enes död, den andres bröd” är träffande för August Dvoraks karriär i allmänhet och hans Dvorak Simplified Keyboard i synnerhet. Bekvämligheten i att hålla fast vid inlärda vanor är den prioritering vi gör för att effektivisera vår vardag, något Christopher Sholes innovation påminner om än idag.