Filmnördarna fortsätter att uppskatta Criterions restaurerade klassiker och nyare utgåvor.
Sedan 2011 har Criterion Collection låtit gäster botanisera i den välkurerade skrubben på kontoret. Packad med fina utgåvor från distributörens katalog, är den kompakta ytan ett himmelrike för inbjudna cineaster. Vi andra får nöja oss med att hänga med via Criterions YouTube-kanal.
När Pamela Anderson är på besök gläds hon åt den mastiga Ingmar Bergman-samlingen. Titlar som Till sista andetaget (Jean-Luc Godard, 1960) och noir-klassikern Hiss till galgen (Louis Malle, 1958) faller också i smaken. Om den sistnämnda lyfter hon fram scenen där Jeanne Moreau vandrar gatan fram till tonerna av Miles Davis.
Pamela Andersons favoritscen i Hiss till galgen (Louis Malle, 1958).
Winona Ryder, även hon ett fan av Louis Malle, plockar fram Vi ses igen, barn från 1987, om en internatskola i Naziockuperade Frankrike som gömmer judar. Sedan hittar hon en John Cassavetes-box, nämner Gena Rowlands som sin största förebild och kallar Efter livet (Hirokazu Kore-eda, 1998) ett mästerverk.
Gena Rowlands i En kvinna under påverkan (John Cassavetes, 1974)
Ethan Hawke gästade filmhörnan 2018 tillsammans med kollegan Jonathan Marc Sherman. 2024 kom han tillbaka i sällskap av dottern Maya för att frossa bland titlarna. Under samtalet enas de om storheten i det romantiska dramat Paradisets barn (Marcel Carné, 1945) och berömmer Criterion för sina välgjorda omslag.
Maya Hawke rekommenderar En ängel vid mitt bord (1990), regisserad av Jane Campion efter Janet Frames självbiografi.
När Isabelle Huppert var på besök 2017 valde hon bland annat ut Stanley Kubricks Barry Lyndon (1975). Denna gång blev det independent-dramat Wanda från 1970, av och med Barbara Loden i huvudrollen. Den nyaste filmen i skörden är det franska rättegångsdramat Saint Omer från 2022, med manus och regi av Alice Diop.
Scen från Saint Omer (Alice Diop, 2022)
Willem Dafoe berättar hur han försökt få till en nyinspelning av Gropen (Kaneto Shindō, 1964) men inte kunnat göra den rättvisa. Han hyllar Isabelle Huppert och flikar apropå Robert Bressons Ficktjuven (1959) in en referens till Paul Schraders filmskapande: “Schrader’s always got Bresson on his mind and I guess I do too”.